Thérèse Wigzell målar i förnimmelsen av något glömt. Något som lämnats kvar eller kanske rentav aldrig funnits. Är det fantasi eller verklighet? I svartvita skiftningar mejslar konstnären fram en bildvärld vibrerande av litterära och mytiska referenser. Det är ett konstnärsskap som vilar på ett tungt fundament av konsthistoria där mörkret tar plats som beskyddaren av den mänskliga längtan efter tillhörighet. 

 

Jan Stene